Följ oss

Sedan 1949

Är en laglig arbetstagarstrejk befrielsegrund?

Är en arbetstagarstrejk befrielsegrund eller inte?

Svaret på frågan om en laglig strejk är Force majeure dvs. en befrielsegrund, synes med nej besvaras av EU-domstolen.1)

Befrielseklausuler (force majeure) kan vara mer eller mindre omfattande. I dessa pandemi-tider kan finns skäl som talar för att avtal bör förses med t.ex. en befrielse på grund av leveransförseningar på grund av pandemin osv. Strejker är vanligtvis en del av av befrielseklausuler. Nu har ett avgörande fallit från EU-domstolen (EUD den 23 mars 2021 mål C-28/20) som ställer något, som många kanske tyckt varit självklart, på ända. Domen är ett "beställningsjobb", ett förhandsavgörande, på begäran av Attunda tingsrätt. Frågeställningen handlade om skyldigheten för ett flygbolag att betala ut kompensation till passagerare på grund av att flygning ställts in därför att piloterna på flygbolaget strejkade.

Frågan handlade emellertid samtidigt principiellt om huruvida en lagligt organiserad strejk utgjorde extraordinära omständigheter som inte kunde ha undvikits även om alla rimliga åtgärder vidtagits. Det ska framhållas att luftfarten regleras av olika förordningar och konventioner, likväl framstår avgörandet som generellt gällande för de flesta avtalsförhållanden, i vart fall där en eller flera parter är konsumenter. EUD uttalar nämligen bl.a. "Denna tolkning ska även gälla när arbetsgivaren, såsom i förevarande fall, är ett lufttrafikföretag som utför en flygning."

EUD framhåller att det fall extraordinära omständigheter inträffar det dessutom ankommer på det lufttrafikföretag som utför flygningen att visa att det har vidtagit åtgärder som är anpassade efter situationen och har använt alla tillgängliga resurser i form av personal och utrustning samt alla tillgängliga ekonomiska resurser för att undvika att den berörda flygningen ställs in. Det kan emellertid inte krävas att företaget gör uppoffringar som är orimliga med hänsyn till företagets kapacitet vid den relevanta tidpunkten. EUD framhåller också skyddsintresset, dvs. omtanken om passagerarna som en tungt vägande parameter i sammanhanget. Bl.a. mot den bakgrunden anser EUD att begreppet ”extraordinära omständigheter”, ska tolkas restriktivt, något som jag menar sannolikt gäller övergripande för de flesta avtal.

EUD anför i domen sin principiella hållning - i vart fall mellan näringsidkare och konsumenter – nämligen att "även om en strejk ger uttryck för en konflikt som uppstått mellan arbetstagarna och arbetsgivaren, och syftar till att lamslå arbetsgivarens verksamhet, så utgör den likväl en av de åtgärder som arbetsmarknadens parter har möjlighet att vidta i samband med avtalsförhandlingar. En strejk ska därför betraktas som en händelse som faller inom ramen för den berörda arbetsgivarens normala verksamhet, oberoende av särdragen på den berörda arbetsmarknaden eller i den nationella lagstiftning genom vilken denna grundläggande rättighet genomförs."

När avtal ska upprättas bör parterna överväga dels vilja befrielsegrunder som ska tas med dels tydliggöra vilka på vilka situationer som befrielsegrunderna ska tillämpas. Ju tydligare desto bättre och därmed desto större sannolikhet för att en befrielsegrund anses skälig och kan tillämpas på det aktuella avtalsförhållandet.

Stockholm den 29 mars 2021

Claude D Zacharias
Advokat

Ansvarsbegränsning: se https://zacharias.se/blogg/

Fotnot

1 EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder.

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies