Since 1949
Under mina drygt 30 år som yrkesverksam har jag många gånger sagt att processrätten stjälper eller hjälper mer ofta än den materiella rätten som sådan.
Frågor rörande t.ex. en doms rättskraft är inte alltför vanliga, men nyligen meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd (mål nr Ö 2576-20) som handlar om just rättskraftens räckvidd (se 17 kap. 11 § första och tredje stycket rättegångsbalken)..
2. Rättskraft
I stället för att förklara vad som avses med en doms rättskraft citerar jag Göta hovrätts protokollförda beslut av den 27 februari och den 27 mars 2020 i mål nr Ö 3387-19) som förklarar innebörden:
En doms rättskraft innebär något förenklat att den sak som blivit prövad genom den tidigare domen inte kan bli föremål för en förnyad prövning i en ny rättegång och att en ny talan avseende samma sak ska avvisas. Det gäller dock endast om processföremålen är identiska, dvs. om det gäller samma sak. Även kvittningsvis framställda fordringar träffas av domens rättskraft. Det gäller oavsett om käromålet bifallits eller ogillats. En förutsättning för att en dom rörande kvittningsanspråk ska få rättskraft är att anspråket prövats [...] Rättskraften av en dom rörande en parts betalningsskyldighet för vara eller tjänst hindrar en ny talan om samma betalningsskyldighet. En part är därför förhindrad att i en ny rättegång yrka ersättning för alla avhjälpandefel upp till det avtalade priset [...].
3. Tvistens bakgrund
Två parter, ett bolag och en individ träffade avtal om arbete som utfördes på individens fastighet. Tvist uppkom om skäligheten av begärd betalning för det arbete som utförts av bolaget. Därutöver gjordes från individens sida också gällande en kvittningsinvändning, dvs. vederbörande hävdade att det förelog en kvittningsgill motfordran avseende fel på det utförda arbetet med rätt till prisavdrag motsvarande avhjälpandekostnaden.
Tingsrätten ogillade bolagets talan, eftersom det inte lyckats visa att det begärda priset var skäligt. Hovrätten fastställde tingsrättens dom (Göta hovrätts dom 2018-03-29 i mål nr T 992-17) och prövade därför inte kvittningsinvändningen. Hovrättens dom vann laga kraft.
4. Den nu aktuella tvisten
Individen återkom senare med en talan med yrkande om ersättning för avhjälpandekostnader för de fel som individen ansåg föreligga med anledning av bolagets arbete. Det är här som nu den spännande frågan om en doms rättskraft aktualiseras - dvs. huruvida Göta hovrätts dom den 29 mars 2018 i mål T 992-17 utgör hinder mot att pröva individens talan.
Tingsrättens beslut
Kalmar tingsrätt (beslut 2019-10-02 i mål T 3086-18) ansåg att Göta hovrätts dom 2018-03-29 i mål nr T 992-17 hindrade individen från att föra sin talan och avvisade talan. Tingsrätten anför i sitt beslut bl.a. att;
[...] Frågan om prisavdrag är dock inte en fråga om kvittning utan hör till frågan om betalningsskyldighet i sig. Av kommentaren till 17 kap. 11 § rättegångsbalken framgår att en tvist rörande betalningsskyldighet för en viss vara eller tjänst i princip är odelbar i rättskraftshänseende. Frågan om prisavdrag för avhjälpandekostnader anses således vara en oskiljbar del av frågan om betalningsskyldighet. I NJA 1999 s. 520 framgår att alla yrkanden avseende avhjälpandekostnader, oavsett rubricering, hör till själva betalningsskyldigheten och därmed prekluderas oavsett om de framställts i den tidigare processen om betalningsskyldighet eller inte. [...]
Göta hovrätts beslut
Hovrätten delade inte tingsrättens uppfattning och undanröjde därför tingsrättens beslut. Hovrätten ansåg att individens ersättningsyrkande inte behövde göras gällande i tvisten om skäligheten av bolagets fordringskrav. Hovrätten framhåller också i sin dom att den inte ens prövade individens kvittningsyrkande avseende avhjälpandekostnad. Därför ansåg inte heller hovrätten individen förhindrad att i en ny rättegång yrka ersättning för avhjälpandekostnad.
5. Avslutande kommentar
Högsta domstolen har i ett första steg meddelat prövningstillstånd vilket betyder att frågan om rättskraften i en situation som den ovan redovisade, är av principiellt intresse. Är ett kvittningsyrkande om ersättning för avhjälpandekostnader eller prisavdrag, en odelbar eller skiljbar del av den ursprungliga frågan om betalningsskyldighet som bolaget förlorade? Är det fritt fram att väcka en ny talan bara för att en domstol inte prövade ett yrkande som ändå framställts i ett mål där ett laga kraftvunnet avgörande föreligger? Är räckvidden av en doms rättskraft så långtgående rörande fordringsyrkanden som tingsrätten gör gällande eller är den betydligt mer begränsad som hovrätten anser? Två domstolar har kommit till två motsatta avgöranden. Processrätten avgöra således, för att anknyta till min inledning, vem som kan ha slutlig framgång i målet.
Ansvarsbegränsning: se https://zacharias.se/blogg/