Följ oss

Sedan 1949

Hyra av lös sak

Hyra av lös sak 

Advokat Claude D Zacharias

1. Inledning

Hyra av lös sak (saklega) saknar, frånsett några få bestämmelser i 13 kap. handelsbalken, lagbestämmelser som inte är tillämpliga här.[1] Härtill kommer att belysande rättspraxis på området är sparsam. Det innebär emellertid inte att man står helt utan möjligheter att snegla på rättslig materia – den som finns vill säga.[2]

För att söka fastställa vad som är gällande rätt vid hyra av lös sak har i doktrin hänvisats till analogier eller jämförelser till andra lagar t.ex. konsumentköplagen, köplagen eller bestämmelserna om hyra av fast egendom i 12 kap. jordabalken.[3]

Förevarande artikel tar sikte på hyra av lös sak mellan en näringsidkare, och en konsument. Därför är det också av intresse att beakta lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.[4] Huruvida ett avtal är oskäligt eller inte, eller innehåller oskäliga villkor eller inte, får bedömas med utgångspunkt i avtalet mellan parterna.[5] Högsta domstolen har i ett flertal avgörande år[6] uttalat sig rörande principer för tolkning av villkor i standardavtal på entreprenadsrättens område. Författaren hyser uppfattningen att motsvarande principer aktualiseras även på hyresavtal som uthyrare tillhandahåller vid bl.a. hyra av lös sak.

Om någon gemensam partsavsikt inte kan anses föreligger och det inte heller finns omständigheter vid sidan av avtalstexten som kan klargöra hur parterna uppfattade ett omtvistat avtalsvillkor, bör tolkningen inriktats på villkorets ordalydelse. Ett villkors ordalydelse tolkas med vägledning från avtalets systematik i övrigt; bestämmelserna är avsedda att utgöra ett sammanhängande system. Visserligen saknas vid hyra av lös sak dels en standardiserad avtalstext liksom entreprenadavtalets speciella drag. Men någon form av systematik i ett avtal bör ändå kunna urskönjas. Men om inte heller systematiken ger någon vägledning ska villkoret tolkas i ljuset av den dispositiva rätten som annars skulle ha gällt. Detta blir direkt tillämpligt på avtal om hyra av lös sak. Här aktualiseras nämligen allmänna obligationsrättsliga principer som bl.a. kommer till uttryck i köplagens regler. Entreprenadavtal skiljer sig dock från t.ex. köp genom att entreprenadavtal som regel avser omfattande, komplicerat och långsiktigt arbete, varför man vid vägledning från den dispositiva rätten, måste ha detta i beaktande. Ytterst och sist måste en övergripande rimlighetsbedömning göras. Å andra sidan finns den likheten med hyra av lös sak, att det saknas en lagreglering.

Det har i doktrin diskuterats om tolkningen av frågorna innebär en sammanvägning[7] av alla faktorer ovan eller om exempelvis ett svar på villkorets ordalydelse medför att efterföljande frågor inte ska besvaras.[8] Det synes dock som att de flesta är överens om att en övergripande rimlighetsbedömning alltid ska ske. Författaren menar att det som Högsta domstolen tillämpat på standardiserade entreprenadavtal också är tillämpligt generellt på alla avtal.

2. Ansvar för fel och bevisbörda samt vårdplikt

 Det viktiga från konsumentsynpunkt är att den hyrda saken är användbar för sitt avsedda ändamål och här räcker det med att den håller normal standard och är försedd med erforderliga bruksanvisningar eller liknande.

 Utgångspunkten vid fel på egendom som kommit hyresmannens besittning är att det är hyresmannen som ska visa att felet förelegat reda när egendomen kom i dennes besittning alternativt att skadorna inte uppkommit genom hyresmannens oaktsamhet eller vållande. Har t.ex., instruktioner medföljt men hyresmannen gjort på annat sätt än vad instruktionerna ger anvisning om, är risken betydande för att hyresmannen anses ha vållat den eventuella skadan.

Man kan tänka sig att det saknas instruktioner eller att den hyrda egendomen är defekt. I ett sådant fall bör hyresmannen reklamera utan dröjsmål, något som har ett bevisvärde och därmed kan inverka på placeringen av bevisbördan. Hyresmannen kan därmed reducera risken för att få stå med ansvaret för ett fel.[9]

Läsaren har säkert redan, kanske intuitivt, förstått att den som har egendomen i sin besittning har en vårdplikt. Det betyder att Hyresmannen ska iaktta normal aktsamhet och under den tid som den hyrda egendomen är i Hyresmannens besittning, säkerställa att hantering och förvaring sker på ett sätt som är aktsamt och i övrigt lämpligt med hänsyn till egendomens karaktär och omständigheterna i övrigt. I köplagens 73 § talar man om att köparen, när han faktiskt tagit emot varan […] måste vidta skäliga åtgärder för att vårda varan och också ha en förpliktelse att aktivt ta hand om varan för säljarens räkning. Även om någon uttrycklig regel med motsvarande innehåll inte finns i konsumentköplagen får anses en vårdplikt följa av allmänna rättsgrundsatser även i konsumentförhållanden.

3. Avslutande kommentar

Enbart därför att det saknas en rättslig reglering så betyder det inte att den rättsökande behöver stå handfallen. För hyra av lös egendom finns möjligheter att dra analogier från köp och konsumentköplagen.

Även bevisbördefrågor aktualiseras rörande främst den hyrda varans skick vid leverans och vid retur. Den som utan dröjsmål kontrollerar att alla delar och instruktioner m.m. som följer av avtalet finns med och funktionstestar den hyrda egendomen kan också genast reklamera vid förekomst av eventuellt fel. Därigenom kan bl.a. skydd från eventuella skadeståndsrättsliga lättare erhållas eftersom en reklamation utan dröjsmål dels får betydelse för bevisbördans placering och kanske också tyngd och fungerar i förekommande fall också exculperande.

Författaren kan inte avsluta denna artikel utan att ställa sig frågande till varför Bertil Bengtssons lagförslag inte genomfördes. Inte minst ur ett konsumentperspektiv synes detta varit motiverat.

oooOooo

Zacharias Advokatbyrå företräder arbetar löpande med köprättsliga frågor och håller sig löpande a jour med rättsutvecklingen inom ramen för advokatbyråns verksamhetsområden. Vi biträder våra kunder med bl.a. avtalsskrivning för att minimera risken för rättsliga konflikter.

_____________________________

[1] Reglerna i 13 kap. handelsbalken är dispositiva (Bäärnhielm, Fördel saklega, SvJT 2001 s. 433).

[2] En förnämlig departementspromemoria DS 2010:24 ”Hyra av lös sak”, skriven av det tidigare justitierådet, Bertil Bengtsson, innehåller det mesta som behövs för att förstå det här rättsområdet. Utomordentlig välskriven och pedagogisk.

[3] Se Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt II – Kontraktsrätt, u. 5:1, s. 205, Agell & Malmström, Civilrätt, u. 20, s. 151 ff. samt Grobgeld, Konsumenträtt – Regler till hjälp och skydd för konsumenten, u. 14, s. 164 f.

[4] Se Hellner, a.a., s. 206. Jämkning av villkoren eller ogiltigförklaring av avtalet mellan parter vid hyra av lös sak kan också ske enligt allmänna avtalsrättsliga principer, varvid en tillämpning av 36 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område kan ske (Grobgeld, a.a., s. 165).

[5] Se RH 2003:24 där det bl.a. uttalats att ”I ett hyresförhållande måste det, i avsaknad av särskilt avtal härom, som generell utgångspunkt gälla att det främst åligger hyresmannen att säkra bevisning om att han eller hon har återlämnat det hyrda objektet så att han eller hon vid behov kan föra bevisning om att återlämnande har skett”. Se DS 2010:24 s. 35 om vårdplikten och s. 65 rörande skada felet medfört samt s. 70 angående skada under hyrestiden. Se NJA 2013 s. 524 (mål nr T 1030-12).

[6] Se NJA 2012 s. 597, NJA 2013 s. 217, NJA 2014 s. 960, NJA 2015 s. 741 samt NJA 2015 s. 862. Se även bl.a. Juridisk Tidskrift, Årgång 28, 2016-17 NR 1, s. 68 ff., och SvJT, 2013 s. 233 ff.

[7] Se Festskrift till Ronney Hagelberg, artikel av Nilsson, M., Entreprenadavtalets speciella drag – Något om Högsta domstolens norminriktade avtalstolkning av entreprenadrättens standardavtal – och dess undantag, s. 162.

[8] Se Ingvarson, A. & Utterström, M., Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum, SvJT 2015 s. 270.

[9] Se Hyresmannen kan således genom att agera och reklamera ett eventuell fel eller någon annan brist exculpera sig (jfr NJA 1931 s. 462).

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies