Följ oss

Sedan 1949

Inhibition av bygglov

Inhibition av bygglov

Advokat Claude D Zacharias

1. Bygglovsprocessen

1.1 Det svenska systemet för bygglov har under många år ifrågasatts därför att det är för lätt att överklaga i stort sett alla beslut särskilt om man är sakägare, ett vidsträckt begrepp. Trots moderniseringar och en relativt ny plan och bygglag (2010:900), ”PBL”, kvarstår bekymret som leder till ibland närmast ohemult lång tid innan ett meddelat bygglov till slut vinner laga kraft. I SOU 2013:34 En effektivare plan- och bygglovsprocess, påpekas bl.a.

Planprocessen uppfattas som ineffektiv, bl.a. används inte möjligheterna till slopad bygglovsprövning. Onödigt många detaljplaner behöver beslutas av kommunfullmäktige. Prövningen av överklaganden tar lång tid och reglerna om expediering av lov uppfattas som ineffektiva.

2. Sakägarkretsen

2.1 Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, 2014-06-17 mål nr P 10894-13, uttalade sig om sakägarkretsen avseende ett detaljplaneärende. Uttalandet är ett exempel på hur vidsträckt kretsen av saklegitimerade ibland är:

Enligt tämligen fast praxis anses beslut avseende detaljplaner angå ägare till de fastigheter som ligger inom planområdet eller som gränsar direkt till detta eller endast skiljs åt av en väg. Därutöver anses beslutet angå ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, natur- eller trafikförhållandena på platsen m.m. […] Enligt förvaltningsrättsliga principer bör de som träffas av ett besluts verkningar kunna överklaga beslutet. Det är då inte tillräckligt att de faktiskt i ett eller annat avseende lider men av att beslutet fattats. Ytterligare krävs att klagandenas intresse i saken på något sätt har erkänts av rättsordningen. Sådant s.k. skyddssyfte kan komma till uttryck t.ex. genom bestämmelser om att de ska beredas tillfälle att yttra sig innan beslut fattas, eller genom att det på annat sätt framgår, att beslutsmyndigheten ska ta hänsyn också till av dem företrädda intressen (jfr bl.a. RÅ 1995 ref. 77 samt SOU 2010:29 s. 645 f).

2.2 Såsom påpekas av Mark- och miljööverdomstolen i dom 2016-09-29, mål nr P 7962-16, kan:

Den som har fått t.ex. ett bygglov kan […] "på egen risk" efter ett startbesked börja genomföra den tillåtna åtgärden utan att behöva avvakta att överklagandetiden beträffande lovet har gått ut.

2.3 Det finns naturligtvis situationer när man kan ”köra på” utan att invänta tidpunkten då lovet vinner laga kraft. Men handlar det om en större byggnation eller värden som inte är marginella, är det inte att rekommendera.

3. Inhibition

3.1 En möjlighet som står en missnöjd klagande till buds för att motverka igångsättandet av ett lov är en talan om inhibition enligt 26 § andra stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden. Enligt bestämmelsen får nämligen en domstol som ska pröva ett överklagande besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas (inhibition). Bestämmelsen lyder:

Om det är av synnerlig vikt, får domstolen för tiden intill dess att ärendet har avgjorts besluta om sådana åtgärder som säkerställer det som ärendet gäller. Den som åtgärden rör skall dessförinnan ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Beslutet får när som helst ändras.
En domstol som skall pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas och även i övrigt besluta tills vidare rörande saken.

3.2 Möjligheten att meddela inhibition kan aktualiseras bl.a. i sådana fall där någon har fått ett tillstånd som får tas i anspråk omedelbart, d.v.s. utan hinder av att tillståndsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Som exempel på sådana beslut kan nämnas beslut om lov enligt PBL (jfr Didon m.fl., Plan- och bygglagen [2 oktober 2016, Zeteo], kommentaren till 13 kap. 3 §).

3.3 Kriterierna för att vinna framgång med ett inhibitionsyrkande har preciserats i MÖD 2011:31 (jfr också Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt dom 2016-09-27, mål nr P 7382-16 där fullständigt underlag för prövningen förelegat i MÖD). För att ta ställning till om inhibition ska meddelas måste en viss prövning av sakfrågan i målet göras. För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet kommer att innebära irreparabla skador på t.ex. natur- eller kulturvärden. Vad natur- och kulturvärden är redovisas bl.a. av länsstyrelserna. T.ex. anses odlingsrösen och gamla åkarhak, stenlämningar, stentippar och husgrunder ha sådana värden.

4. Avslutande kommentar

4.1 Avslutningsvis kan konstateras att möjligheterna att inhibera ett lovbeslut finns. Kravet på en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet kommer att innebära irreparabla skador på t.ex. natur- eller kulturvärden, är dock, om inte avskräckande i vart fall försvårande. Författaren vill dock framhålla att även om ett yrkande om inhibition lämnas utan bifall, kan den slutliga prövningen av ett meddelat bygglov bli en framgång. Det är emellertid viktigt att noggrant utvärdera för- och nackdelarna med ett yrkande om inhibition föregående en sådan begäran framställs.

***

 Vi på Zacharias Advokatbyrå arbetar regelbundet med bygglovsfrågor och biträder därför också våra kunder löpande med sakkunskap om bl.a. frågor som behandlats i denna artikel.

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies