Följ oss

Sedan 1949

Nytt avgörande från Arbetsdomstolen med såväl upphovsrättslig– som processrättslig knorr.

Arbetsdomstolen har nyligen meddelat ett beslut (AD Beslut nr 52/19, mål nr A 129/19) där en viktig avgränsning gjorts mellan arbetsrättsliga tvister och upphovsrättsliga sådana. Det förekommer mål där arbetsdomstolen tar ställning till om arbetstagare gjort sig skyldiga till intrång i arbetsgivarens upphovsrätt, vilket i grunden även detta beslut handlar om. Det leder i sin tur till avgöranden om också skadeståndsskyldighet och omfattningen av denna. Arbetsdomstolen har på ett närmast exemplariskt vis tydligt satt ner foten och redovisat vilken av domstolarna, Patent- och marknadsdomstolen (och i förekommande fall Patent- och marknadsöverdomstolen) eller Arbetsdomstolen (eller i förekommande fall berörd tingsrätt), som har behörighet. Arbetsdomstolen uttalar i sitt avgörande bl.a.:

Patent- och marknadsdomstolen är behörig att handlägga mål och ärenden enligt vissa lagar. Det avgörande för behörigheten är som ut- gångspunkt att den åberopade grunden aktualiserar tillämpningen av den uppräknade lagen, t.ex. upphovsrättslagen (se prop. 2015/16:57 s. 316). För att arbetstvistlagen ska tillämpas, och tingsrätt eller Arbetsdomstolen ska vara behörig, är det inte avgörande att tvisten aktualiserar tillämpningen av någon särskild lag. Utgångspunkten i arbetstvistlagen är i stället att den lagen ska tillämpas på alla tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, oavsett om de i målet åberopade omständigheterna föran- leder tillämpningen av någon ”arbetsrättslig” eller annan lag.

Nyckelordet är således huruvida ett mål "[...]rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare[...]". För att vara extra tydlig fortsätter Arbetsdomstolen med att uttala bl.a. följande:

Arbetstvistlagen är inte bara tillämplig på arbetstvister och när det i en lag har hänvisats till arbetstvistlagen. Av 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvist- lagen framgår nämligen att det är möjligt att kumulera en annan tvist än en arbetstvist med en arbetstvist, dvs. att gemensamt med en arbetstvist hand- lägga en annan tvist mellan samma eller olika parter. Bestämmelsen i 58 § upphovsrättslagen innebär emellertid att det inte är möjligt att med stöd av 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen kumulera en arbetstvist med en tvist enligt upphovsrättslagen (se prop. 2015/16:57 s. 175 f.). [...]Av 1 kap. 2 § arbetstvistlagen framgår att lagen inte ska tillämpas på vissa typer av mål [...] Undantaget tar sikte på tvister i vilka särskilda samman- sättningsregler gäller i Patent- och marknadsdomstolen, t.ex. mål enligt patentlagen och mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar, där den domstolen alltså är exklusivt behörig. Tvister enligt upphovsrätts- lagen omfattas inte av undantaget i 1 kap. 2 § arbetstvistlagen.

Slutklämmen från Arbetsdomstolen är också en bra sammanfattning på ovan nämligen: "Av regleringen följer således att Patent- och marknadsdomstolen inte är behörig att handlägga en tvist enligt upphovsrättslagen, om tvisten också är en arbetstvist."

I det aktuella fallet tillämpades undantaget i kap. 1 § arbetstvistlagen eftersom varken arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen ville att Arbetsdomstolen skulle pröva tvisten. Därför blev det så att, jämlikt 2 kap. 2 § arbetstvistlagen, tvisten hänvisades till berörd tingsrätt.

En "knorr" i avgörandet är den indirekta kritik som riktas mot lagstiftaren, i avgörandet kallas det för ett "förbiseende" avseende en processrättslig regel. Arbetsdomstolen uttalar nämligen:

Som redan anförts har i förarbetena (prop. 2015/16:57 s. 174) framhållits att utgångspunkten är att prövningsordningen för de immaterialrättsliga tvister, som också utgör arbetstvister, inte ska ändras. Att den uttryckliga hänvis- ningen till rättegångsbalkens regler om behörig domstol i tvistemål togs bort får mot den bakgrunden ses som ett förbiseende. I 56 b § sista stycket upp- hovsrättslagen finns det emellertid kvar en bestämmelse där det anges att i övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rätte- gång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkom- mit under en rättegång. Enligt Arbetsdomstolens mening utgör det ett till- räckligt lagstöd för att anse att reglerna i rättegångsbalken om behörig dom- stol i tvistemål är tillämpliga i fråga om en ansökan om intrångsundersökning när rättegång inte redan är inledd (jämför 11 kap. 2 § regeringsformen).

Det kan inte uteslutas att det finns liknande fall där den här motiveringen kan tillämpas. I takt med åren har sannolikt de flesta noterat hur regeringskansliet underlåtit att remittera lagförslag till Lagrådet eller ta till sig Lagrådets kritik i förekommande fall. Processrätten är övergripande för de flesta tvister och Arbetsdomstolens uttalande förtjänas att läggas på minnet.

Stockholm den 21 november 2019

Claude D Zacharias

Advokat

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies