Följ oss

Sedan 1949

TESTAMENTSTOLKNING

TESTAMENTSTOLKNING

Under åren som yrkesverksam har jag vid flera tillfällen haft arvstvister på mitt bord. Släkt och vänner blir ej sällan som förbytta när det vankas arv. Upprättades ett testamente sent i livets skede eller kanske till och med när testator diagnostiserats för t.ex. en demenssjukdom, ifrågasätts kanske testamentets giltighet. Ärvdabalken (”ÄB”) reglerar såväl de formella kraven i 10 kap. ÄB som de materiella förutsättningarna för att ogiltigförklara ett testamente i 3 kap. ÄB. I det följande berör jag kort frågan om psykisk störning som ogiltighetsgrund. Huvudregeln är att den som påstår ogiltighet, har bevisbördan härför.

1. Formella krav – Formalavtal

För testamentes giltighet ställs vissa formella krav och de viktigaste är dels, att det har upprättats skriftligen med två vittnen som bestyrkt handlingen, dels att vittnena haft kännedom om att handlingen var ett testamente, dels att testator undertecknat testamentet eller vidkänts sin redan därpå tecknade underskrift i båda vittnenas samtidiga närvaro. Dessa krav gör att ett testamente är ett s.k. formalavtal (se 10 kap. 1 § ÄB). Det finns undantag och flera har säkert hört talas om s.k. nödtestamenten, men dessa undantag lämnas utanför den här framställningen.

2. Materiell ogiltighet

Även om formkravet uppfyllts kan ett testamente förklaras ogiltigt på materiell grund, t.ex. om testamentet har upprättats under påverkan av testators psykiska störning, eller testator har förmåtts att upprätta testamentet genom att någon har missbrukat hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning (se 13 kap. 2 § och 3 § första stycket ÄB).

Huvudregeln är att den som påstår något sådant har bevisbördan å för denna ogiltighetsgrund.

3. Testamentsvittnenas betydelse

Eftersom testators hälsostatus vid tidpunkten för testamentets upprättande är avgörande vid prövningen av dess giltighet är, testamentsvittnenas utsagor särskilt betydelsefulla, se t.ex. Svea hovrätts dom 2019-04-25 i mål nr T 1721-18 s. 4 första stycket. Se även NJA 1936 s. 131 där domstolen på s. 132 tydligt hänvisar till vad vittnena sålunda intygat, se även NJA 2009 s. 249.

4. Psykisk störning

Enligt 13 kap. 2 § ärvdabalken gäller, som ovan antytts, inte ett testamente om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning.

Orsakssamband

För att testamentet i ett sådant fall ska betraktas som ogiltigt krävs även att den psykiska störningen har inverkat på förordnandet (se t.ex. Göta hovrätt dom 2020-10-30, mål nr T 3257-19 s. 3.).

Kritiska tidpunkten

Prövningen av testamentets giltighet ska som huvudregel dessutom hänför sig till den tidpunkt då förordnandet gjordes. Däremot kan tidpunkter såväl innan som efter får betydelse som stödbevisning för testators status vid den kritiska tidpunkten.

Förordnandets innehåll och rimlighet

Vid prövningen av om det finns ett orsakssamband mellan sinnestillståndet och testamentets upprättande ska hänsyn inte bara tas till arten av den psykiska defekten utan även till förordnandets innehåll och rimlighet.

Därtill ska fram hållas att det vid bedömningen kan vad som framkommit om testators tidigare uttryckta önskemål spela in, se t.ex. NJA 1963 s. 526 och Svea hovrätts dom 2017-12-01, mål nr T 8554-16, där det fanns ett tidigare förordnande som testamentsmottagaren undanhöll och vittnena inte alls var initierade. I avgörande förhöll det sig så att testator ansågs dement redan år 2003, enligt företagen demensutredning, och testamentet upprättades år 2011, dvs. åtta år senare! Därtill försökte, som framgått, den som skulle ärva hålla det senare testamentet hemligt. Sammantaget ansågs därför testamentet ogiltigt.

I 1963 år fall låg testator på sjukstugan och var omtöcknad och svag och kunde knappt säga något. Testator läste inte igenom testamentet, det nämndes inte ens att det var ett testamente. Dessutom var det dåligt ljus och testator hade tidigare givit till yttryck vilja att fördela kvarlåtenskapen på annat vis. Även här ansågs därför sammantaget testamentet ogiltigt.

Det ska framhållas att en person kan vara fråntagen sin rättsliga handlingsförmåga på grund av psykisk störning men trots detta anses kunna bestämma om arvet efter sig som blev fallet i Högsta domstolens avgörande NJA 1943 s. 651. I detta avgörande handlade det om en man som ansågs sinnessjuk som det då hette, och dessutom var omyndigförklarad. Högsta domstolen konstaterade att sjukdomen fluktuerade och att testators hälsotillstånd, vid tidpunkten för testamentets upprättande, varit sådan att han ägt förmåga att nöjaktigt taga vård om sina ekonomiska angelägenheter.

Senare praxis ger också för handen att demenssjukdomar och funktionsnedsättningar kan fluktuera från tid till annan framgår även om de med tiden förvärras och att ett testamente därför mycket väl kan anses ge uttryck för testators vilja och därmed anses giltigt.

Testators vilja

Såsom framgått handlar den röda tråden om testators vilja. Det väsentliga är att testator faktiskt förstod innebörden av sin rättshandling och att rättshandlingen gav uttryck för hennes vilja (se Brattström & Singer, Rätt arv, 2015, s. 90 och 94). Detta ställer ej sällan stora krav på bevisningen och som ovan redan påtalats är det den som vill göra gällande ogiltighet som också måste bevisa detta.

5. Bevismedel

Journalerna

Olika bevismedel är centrala för att styrka sin talan. Bland de viktigaste är ej sällan, utöver testamentsvittnena, journaler från vårdcentraler och sjukhus. Dessa kan innehålla mycket information rörande testators hälsotillstånd och är vanligtvis del av arvstvister i domstolarna. I dessa finns ibland noterat så kallade DT-skalle där man tittar efter bl.a, infarkter och s.k. MMT, även kallat MMSE, som är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av den kognitiva förmågan (minne, inlärning, orienteringsförmåga etc). Resultatet ger en fingervisning om testators kognitiva förmåga, möjligheten att förstå vad det är man skrivit på och möjligheten att förstå konsekvenserna av rättshandlingen. Ej sällan måste man komplettera bevisningen med sakkunniga, dvs. läkare och professorer. Dessa bör vara väl bevandrade i problemställningen och helst också vana av rättsprocesser, dvs. av att skriva utlåtanden till domstolarna och uttala sig i en domstol som sakkunnig.

6. Sammanfattning

Sammanfattar vi det hela så krävs det mycket från den som påstår att ett testamente är ogiltigt därför att testator saknade rättshabilitet, dvs inte hade den kognitiva förmåga som krävs för att testamentet ska anses vara ett uttryck för testators vilja. Den som vill hävda att testamentet är ogiltigt på den här grunden har bevisbördan för det.

Att ge sig in i en arvstvist utan ett kunnigt ombud kan stå sig dyrt. Efter över 30 år i branschen med flera arvsmål bakom ryggen kan jag med eftertryck varmt rekommendera att man skriver ett testamente medan man är frisk och gärna gör det med vittnen som helst är yngre och friska, och som känner testator och vet vad denne vill. Varför inte spela in tillfället!

Att skriva sitt testamente är förmodligen det viktigaste dokument du skriver innan du avlider – se till att få kompetent juridiskt biträde för det och dröj inte för länge, i morgon kan det vara för sent!

Claude D Zacharias
Advokat

oooOooo

Zacharias Advokatbyrå biträder löpande kunder med arvsrättsliga problem, och advokat Claude D Zacharias förordnas löpande till boutredningsman och biträder kunder även i närliggande frågor.

Ansvarsbegränsning: se https://zacharias.se/blogg/

Kommentarer är stängda.



AB Zacharias Advokatbyrå ® 556469-2993 © 2014 All Rights Reserved     |     Villkor     |     Cookies