Since 1949
Claude D Zacharias
Vad har det med juridik att göra kan man då fråga sig? Jag hör onekligen numera till den gamla skolan och ser saker i ett för många otidsenligt ljus. Frågan som bör ställas är dock om det är bra eller dåligt. Allt var inte bättre förr men mycket var det! Med omkring 30 år som yrkesverksam jurist har jag upplevt hur synen på klädsel med tiden förändrats på domstolarna och på advokatbyråerna. Att svenskt mode från mitt perspektiv aldrig varit något att hurra för i jämförelse med hur män och kvinnor i regel är klädda utanför Norden sticker jag tveklöst ut hakan och står för. Män har i regel enklare med sina klädval än kvinnor och jag begränsar mig därför i denna blogg till mäns klädval även om jag här och där berör kvinnors klädsel.
Under min uppfostran fick jag tidigt lära mig värdet av att vara ”hel och ren”. Jag fick också med mig en mycket klädmedveten uppfostran och tycker om att klä mig snyggt i kostym, skjorta, fluga eller annan halsaccessoar osv. – en nog så viktig förutsättning. Med tiden har mina flugor också blivit mitt varumärke.
Ett första intryck påverkas av många saker som t.ex. uppträdande och hur vi klär oss – det har stor betydelse för hur andra människor uppfattar oss. Det har sagts att kläder påverkar människors uppfattning om hur framgångsrik en person uppfattas vara liksom om en persons intelligens, självsäkerhet, trovärdighet, auktoritet liksom hur ansvarstagande och organiserad vederbörande är.
Med jämna mellanrum lyssnar jag på Juridikpodden och den här bloggen är ett resultat av detta. I ett avsnitten diskuteras klädstil. I till synes positiva ordalag hör jag hur bra det är att domare uppträder utan slips och att advokater klär ner sig, och mot det reagerar jag. Det är inte alls bra – det är ett förfall som är en del av den allmänna rättssäkerhetens nedmontering som pågår och har pågått under flera decennier nu. Kläder är kommunikation, och ju högre upp i hierarkin, desto viktigare är det hur du klär dig. En domare som är illa klädd, och ser ut som vederbörande sovit på en parkbänk utomhus natten innan en förhandling, gör sig inget besvär med att vinna min respekt.
Att vakna om morgonen, gå till duschen och raka sig (tre-dagars stubb är verkligen inget att stoltsera med) och därefter ikläda sig en snygg kostym, välstruken skjorta och passande halsaccessoar och putsade skor får vilken normal person som helst att sträcka lite extra på sig. Redan härigenom vinner man flera fördelar. Det egna jaget mår bättre och man blir mer professionell även när det gäller hemmaarbete, något som var mycket populärt redan på 90-talet, om nu någon minns den tiden. När man sedan promenerar fram på stadens gator eller tar sig ner i tunnelbanan, möts man av uppskattande blickar och till och med den eljest ointresserade spärrvakten i tunnelbanan, sträcker på sig och nickar igenkännande, bara det!
En välklädd domare inger respekt lika mycket som en välklädd advokat. Respekt för personen och respekt för yrket ökar också respekten för rättsväsendet som sådant. Det går inte att sätta likhetstecken mellan kläder och materiellt bra domar eller väl avvägda juridiska råd men att vara välklädd kan, helt klart menar jag, öka förutsättningarna för detta. Detta betyder inte att frånvaron av en halsaccessoar är förkastligt – leisure Friday blev en populär förändring för flera år sedan. Problemet är att det inte stannade vid det, utan i dag kan man se advokater springa omkring i shorts och t-shirts en vanlig arbetsdag, för att ta ett skräckexempel nyligen. Någon kanske rycker på axlarna och säger lite på skämt att i Sverige är sommaren kort och så är det, men nej det är inte så man ska vara klädd och absolut inte på en advokatbyrå eller i en domstol!
Det kan förvisso förhålla sig så att inga möten är inplanerade men man vet aldrig – oväntat besök heter det och hur ska kunden uppfatta sin advokat som kunden betalar arvode till, när vederbörande öppnar dörren och är klädd som en slashas? Hemska tanke! Och internt som föredöme för de yngre juristerna – hur fungerar en slashas till advokat som förebild! En helt annan sak är att fritidsklädd tillfälligt åka förbi kontoret för att hämta en akt eller under semestern kort besöka arbetsplatsen för att se om det ligger någon post som behöver hanteras.[1]
När jag lyssnar vidare på avsnittet i Juridikpodden och den annars så begåvade Mårten Schultz säger att denne medvetet klär ner sig – för att distansera sig från, ja vaddå frågar man sig, jo från den traditionella uppfattningen om hur jurister ska gå klädda tar jag mig för pannan. Mårten Schultz vill ”knuffa ner juridiken från gräddhyllan” (sic). Jag värjer mig mot detta och ryser av obehag. För mitt vidkommande är den tanken förnedrande och respektlös mot jurister som är stolta över sitt yrke, som vill att juridiken ska respekteras och betraktas med vördnad och som föga ser det som något ändamålsenligt att inte låta juridiken vara tjusig, eller ens eftersträvansvärt. Detta har också att göra med hur vi talar till någon och med varandra. Vänligen notera skillnaden mellan att prata och att tala. I avsnittet får jag intrycket av att man sätter likhetstecken mellan pratandet och att klä ner sig. Det håller jag med om. Utrycker man sig illa blir man bemött och betraktad därefter, men det var nog inte det Juridikpoddden åsyftade.
En ”yrkesklädsel” i form av mörk kostym, vit skjorta och passande slips och skor är aldrig fel – det är snyggt, sobert till och med, professionellt och inger respekt och visar respekt mot omgivningen och yrket. Det är dessutom enkelt och för många som saknar känslan för färg och matchande klädval kanske till och med en välsignelse. Kostnadsfrågan är naturligtvis en begränsning men även en billig kostym som sköts om, är vanligen bättre än en sjaskig T-shirt och skrynkliga byxor eller trasiga jeans (hur hål i byxorna någonsin kunde bli ett mode övergår mitt förstånd).
Det finns en poäng med att klä sig snyggt (och här menar jag inte jeans och skjorta med eller utan slips och kavaj som mycket väl kan var ett passande klädval i andra sammanhang – t.ex. på universitet där man till synes kan klä sig hur som helst) och inte klä ner sig för att umgås med ”gruvarbetare” som poddavsnittet nämnde som ett exempel. Blotta tanken på att jag – om jag skulle arbeta med straffrätt – skulle klä ner mig för att komma närmare en för mord misstänkt person och tro att jag därmed skulle kunna utföra mitt arbete som försvarare bättre är en förfärande tanke! Tvärt om låter vi kvarvarande dinosaurier på ”gräddhyllan”, oss inte påverkas av vem vi har att göra med utan vi talar om med vårt klädval att vi är professionella, neutrala i förhållande till vem vi företräder och alltid, utan åtskillnad, är vi måna om att ge ett respektabelt och professionellt intryck. Vi vill visa respekt och vi vill få respekt.
Sverige är inte längre ett homogent land fullt med lagom-svenskar, tack och lov för det! Kläder är viktigt. Utanför Sverige förstår man detta och uppskattar välklädda män och kvinnor. En rosa träningsoverall är måhända ett bekvämt plagg med det signalerar knappast respekt för kunden, och vilket intryck det ger affärspartnern ska vi inte tala om. Däremot passar det alldeles utmärkt i hemmets trygga vrå eller på ett gym.
Jag har naturligtvis många kunder som har en helt annan klädstil än jag själv men ingen, utan undantag, har någonsin känt sig hotad eller illa till mods av min fluga eller min hatt. Tvärtom har det ej sällan fungerat som en s.k. ice-breaker.
För att sammanfatta fördelarna med att vara en välklädd jurist:
1. Det öppnar dörrar och skapar förtroende samt inger respekt.
2. Du visar kunder, domare och andra du har att göra med respekt.
3. Du höjer statusen på juridiken och yrket som jurist.
4. Folks förväntningar på dig påverkas positivt och ökade förväntningar är stimulerande för de flesta.
5. Du kommer att känna dig mer alert, självsäker, mer kraftfull och i allmänhet utöva ditt yrke bättre.
6. Du vet aldrig vem du kommer att stöta på och är därför alltid förberedd.
Till er som nu hyser en annan uppfattning än den jag ovan givit uttryck för, avslutar jag med följande citat av Oscar Wilde.
Det enda sättet att gottgöra att man ibland är lite för snyggt klädd
är att alltid vara alldeles för bildad.
____________________________________________
[1]I ett annat avsnitt från Juridikpodden diskuterades arbetstider vilket även det skulle kunna motivera en blogg av samma karaktär som denna. I det avsnittet tycks man ha förbisett frågeställningen från kundens perspektiv – något som vi yrkesverksamma advokater på ”fältet” är smärtsamt medvetna om.
Ansvarsbegränsning: se https://zacharias.se/blogg/